Leken är central för barns utveckling. Det finns till och med de som säger att utan lek - ingen utveckling. Poängen är att lekförmågan inte utvecklas av sig själv utan att detta sker i samspel med andra.
När det lilla barnet blir bekräftat och speglat lär det sig att vi alla är del i ett samspel, där det som jag gör påverkar hur den andre reagerar och agerar. Barn som inte blir bemötta på ett sätt som främjar denna förståelse eller barn som av en eller annan anledning har svårigheter i att tolka dessa signaler kan vara hjälpta av stöd i sin lekutveckling. Där kan omvärlden göra mycket med rätt kunskap.
I leken utvecklas förmågan till samspel och ömsesidig respekt. Där övar sig barnet för att möta det verkliga livets utmaningar och får möjlighet att hitta det "inre rum" där det kan få stöd i att växa. I detta inre rum - i gränslandet mellan fantasi och verklighet - tillåts barnet experimentera, fantsiera och lekfullt testa sina gränser. Där tillåts barnet bli "huvudet högre än sig självt" (Vygotskij benämner detta som den proximala utvecklingszonen), där är allting möjligt! Leken bidrar på så sätt till stärkt resiliens och psykiskt välmående hos barnet.
Lekutvecklingen är också en central del i utvecklandet av barnets övriga färdigheter och förmågår. En utvecklad föreställningsförmåga och ett kreativt tänkande "utanför boxen" gynnar problemlösning inom många olika områden och med hjälp av inlevelseförmåga och pespektivtagande har vi lättare att relatera till saker som ligger bortom vårt närområdes gränser.
I leken övas dessutom sociala färdigheter som samförstånd och turtagning - viktiga färdigheter att bemästra för ett fungerande vardagsliv tillsammans med andra. Men barns förmåga till lek och socialt samspel utvecklas som sagt inte automatiskt och inte på egen hand. Utvecklingen sker i samspel med andra, från förmågan att tolka leksignaler till förmågan att föreställa sig inre bilder och delta i skapandet av gemensamma lekarenor.
Många barn kan av olika anledningar behöva extra stöd i att erövra lekfärdigheter. Lekarbete är en specialpedagogisk metod för att stödja dessa barns lekutveckling. Metoden är väl beprövad och kan anpassas till barnets individuella behov. Arbete med lek behöver varken kräva ett talat språk eller färdigheter i svenska.
Lek kan också vara ett sätt att bearbeta svåra händelser; en möjlighet att få uttryck sin sorg, frustration eller saknad genom ett exponerande narrativ. Barn med svåra och traumatiska upplevelser kan vara hjälpta av att få bearbeta dessa just genom lek och skapande uttrycksformer.